Sikten var inte mycket längre än en skollinjal. Ett rep var den enda länken tillbaka till vaken och ytan. När Thomas Clerwall beskriver sitt första vakdyk känns det nog som en mardröm för många. Inte ens enligt Thomas Clerwalls generösa måttstock var vakdyket i Grindsjön någon höjdare. Tvärtom var det ganska otäckt.
– Jag vet inte varför sikten var så dålig just den dagen. Den kan variera även på sommaren men på vintern är det ofta mindre alger i vattnen och sikten brukar vara klarare. Just nu väntar jag bara på en kall vinter och att isen ska lägga sig.
Thomas Clerwall har alltid trivts i naturen och även gillat att bada.
– Det som idag är Konstpoolen var simhall när jag var yngre och det var här jag började träna fridykning, alltså dyk utan luftflaskor Efter det har jag tagit flera högre certifieringar i fridykning, Svenskt och Nordiskt fridykarbevis, och Viking. Då krävs bland annat att man simmar 3 000 meter i öppet vatten, plockar upp en docka på tio meters djup och kan klara livräddning. Efter det blev dykningen seriös för mig.
Thomas tog fler dykcertifikat, i Open Water med dyk på 18 meters djup och i Advanced Open Water. Med det får man dyka på 30 meters djup och på natten. Nu är han certifierad Master scuba diver (dyk med luftflaskor) som är så långt man kan komma på amatörnivå.
Vad gillar du med att vinterdyka?
– Jag har dykt på vintern ända sen jag började med dykning. Det var inte vinterdyk i sig som lockade utan längtan att komma i vattnet och naturupplevelsen. Fram till för ett par år sedan så dök jag med våtdräkt året runt. Många tyckte att jag var galen, de skrattade och kallade mig ”en riktig viking”.
Är det inte väldigt kallt?
– Ja, det frågar många och det måste man nog säga att det är. För många blir dyktiden betydligt kortare eller så avstår man helt. Det hjälper att hålla sig varm ända fram tills man ska börja dyket. Jag har även märkt att dagsformen kan spela roll.
Kräver det extra utrustning?
– Det normala är såklart att dyka med en torrdräkt. Man använder samma utrustning som på sommaren, fast med mer och varmare kläder under torrdräkten. Man kan även frysskydda regulatorn för att minska risken att den fryser i öppet eller stängt läge, vilket kan ställa till det rejält.
Behöver man speciell träning?
– För vanliga vinterdyk behövs det ingen särskild utbildning, men om man vill göra dyk från vak under isen så ska man gå en kurs i isdyk. Där går man igenom speciella tekniker för ett säkert dyk, både teoretiskt och praktiskt, som hur man organiserar dyket, använder säkerhetslina och linsignaler.
Var gillar du att dyka?
– Ett favoritställe är Torö stenstrand där sikten är hyfsat bra. Efter en flack del ner till 12, 14 meter så ökar djupet tvärt till dryga 30 meter och det blir så mörkt att ficklampa behövs.
Ser man andra saker på vintern?
– Ungefär samma saker. På grundare vatten ser man mest plattfiskar. När det blir djupare är simpan ganska vanlig men ändå lite cool, den kan bli rätt stor. Tejstefisk ser ut som en liten färgglad ål, röd med svarta fläckar. Sjuryggen är orange och har tre rader ryggknotor utmed sidorna. Hanen kallas stenbit och på västkusten, där den är vanligare, tar man ju rom från den.
Har du många att vinterdyka med?
– Just nu så är det tyvärr inte så många kompisar som dyker förutom kusinen, men det finns flera dykklubbar och dykskolor som ordnar utfärder för alla. Det är trevligt att vara flera och man ska ju vara två av säkerhetsskäl.
